ILLA

Jag hatar att vara jag just nu!

Jag mår skit, vill dela det med folk men hur mycke kan man prata om sej själv och om hur dåligt man mår utan att folk tycker man är asjobbig egentligen??? Försöker låtsas som om allt är bra, kan säkert lura en del, men inte mej själv... Huvet känns som det är fullt med bin, surrar å tjuter i öronen, huvet värker å allt snurrar runt. Illamåendet är tillbaka med förnyad styrka åxå....

För första gången sen jag bytte stad längtar jag nu tillbaka till mina nära å kära. Önskar jag kunde åka hem till min älskade moster å bara få vara där. Inte vara ensam. Eller ha möjligheten att åka till min mamma å bröderna brothers, mormor å morfar, farmor å farfar, pappa eller min underbara syster. Eller åka å mysa hos Tarja, där man bara kan få vara sej själv. Men nu sitter jag här, ensam. Kan inte låtsas att jag inte känner mej otroligt ensam nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0